Baby It´s Cold Outside S:t Petersburg
Baby it´s cold outside!
Från värmen i Melbourne Australien till kylan i S:t Petersburg!
Vi följer vår tennisstjärna Maria Sharapovas äventyr:
Ett tennispro måste vara rörlig i sinnet och på banan!
Här Maria S för att delta i S.t Petersburgs Tennis Ladies Trophy 2019:
Men hur kallt är det egentligen i Celsius grader?
En liten tankenöt i januari!
Ledning (får duga här) skapa en ekvation och använd följande fakta!
100 grader Fahrenheit F är lika med 37 grader Celsius C och vattnets fryspunkt enligt Fahrenheit är 32 grader F.
Frigör C i en ekvation!
Okej vad gör ni grabbar och tjejer om vi behöver hjälp med ett matteproblem?
Frågar vi vår eminente lärare, våra curlande föräldrar eller klassens mattesnille?
Vi googlar naturligtvis.
Lätt som en plätt och blixtsnabbt!
Man tager vad man haver sa Cajsa Varg.
Då kan ni få följande ekvation!
C blir då 5/9(5 - 32)
9C = 25 - 160
C = - 135/9
C= - 15 grader
Wow minus 15 grader Celsius - Kung Bore i Sankt Peter!
Vill ni istället lösa ut F blir det följande ekvation.
T (F) = 9/5(T(C) + 32)
Båda ekvationerna ger ett ekvationssystem som lätt kan användas för ett äventyr med att pricka in temperatur koordinaterna för S:t Petersburg.
Vilket ni gärna får göra istället grabbar och tjejer!
Låter sig inte googlas liksom!
Då får ni räta linjens ekvation och en lutning på kurvan (linjen) för Celsius respektive Fahrenheit just för Sänkt Peter.
En spännande matte upplevelse!
Hur går det då för vårt tennispro i turneringen? Efter en habil match i första omgången vinst vs ... tvingas Maria lämna in wo i andra på grund av axelskada men i S:t Petersburg kan man alltid gå på konstmuseum! Kul med tennispro som gillar konst!Vilket ni gärna får göra istället grabbar och tjejer!
Låter sig inte googlas liksom!
Då får ni räta linjens ekvation och en lutning på kurvan (linjen) för Celsius respektive Fahrenheit just för Sänkt Peter.
En spännande matte upplevelse!
Gillar du vintern är Sankt Piter absolut rätt ställe!
När den Ryska vintern slår till med kalla vindar från det väldiga fastlandet och Sibirien är det ett mäktigt vinterlandskap. Floden Neva med bifloder och kanaler fryser till is liksom Finska viken och du kan åka skridskor och skidor och om din andedräkt är het som ånga så kan du gå på Café, umgås med varma ryssar (inte alla som är kriminella eller före detta våldsbejakande kommunister) dricka thé och skåla i kryddig vodka!
Annars är det maj och juni som gäller, Vita nätter i Sankt Piter, Dostojevskij på skandinavisk breddgrad och i Nordiskt ljus, ljuset förstärks av stadens alla vattenspeglar från floden Neva, deltat och kanalerna.
Flanerar du längs Fontanka kanalen där den ryska nobiliteten levde före den ryska revolutionen kan du se silhuetter av ryska furstars palats och rikedomar spegla sig i kanalen som flyktiga illusioner av makt och rikedom, som har varit så föränderliga i den ryska historien.
De stora ryska berättarna och poeterna är alltid närvarande här i Sankt Peter och längs kanalen kan du finna minnesmuseer över alla ryssars älskade Alexander Pusjkin och Anna Achmatova i Huset Fontanka. Poeten Anna som skrev den stora minnesdikten The Requiem över alla Stalins offer från Den Stora Terrorn. I S.t Petersburg utspelar sig också en av världslitteraturens stora romaner Brott och Straff av Fjodor Dostojevskij som handlar om den olycklige Raskolnikov och hans kval efter att ha dödat en girig pantlånerska.
Vill du ha en rysarupplevelse, skräckis light, av Sankt Peter ska du läsa Gogols Kappan om den stackars revisorn som blev rånad på sin överrock en sen kväll i stadens obskyra kvarter. En överrock som kostat år av besparingar!
Den fattige revisorn hämnas genom att råna människor som är ute sent på kvällar och nätter vid kanaler och broar på deras överrockar, så småningom blir han ett spöke, som än i dag rånar folk i Sankt Peter.
Kanske har han då skepnaden av en skinhead från förorten!
Vill du ha en riktig rysarstämning a la Gogol/Kappan ska du besöka Sankt Peter i november när dimman stiger på kvällarna från floden Neva och kanalerna och i värsta fall svämmar staden över innan gryningen, mest aktuellt på vårarna.
Vi fortsätter vår rundvandring i Sankt Peters litterära myter!
En av det sena 1900-talets stora författare, Joseph Brodsky, är bördig från Sankt Peter men då hette staden Leningrad även om den i folkmun kallades Piter. Han växte upp nära Fontanka kanalen med sina föräldrar av judisk bakgrund. De hade överlevt både den Stora Terrorn och Leningrads belägring under www2 och Brodsky föddes den 24 maj 1940 (samma födelsedag som Bob Dylan) något år innan den 900 dagar långa belägringen av staden. I minnesbiten I ett och ett halvt rum från essäsamlingen Att behaga en skugga berättar Brodsky om sin uppväxt nära Fontanka och Pusjkins hus om hur han beundrade Anna Achmatova och hennes poesi. Anna som var nominerad för Nobelpriset men hon fick det aldrig till skillnad mot Brodsky som fick priset 1987.
For an all-embracing autorship, imbued with clarity of thought and poetic intensity!
Vi citerar oss själva på Kistalight från en tidigare blogg om Joseph Brodsky! Se citat och läs vidare Språket är Gud om Joseph Brodsky av Bengt Jangfeldt
Brodsky gillar katter på framsidan av Jangfeldts bok är han porträtterad tillsammans med katten Mississippi. En bild som Brodsky var väldigt förtjust i och som bland annat publicerades i samband med att Brodsky fick Nobelpriset i litteratur.
Brodsky var autodidakt (självlärd), tidigt hoppade han av skolan och i sin ungdom deltog han flera år i geologiska expeditioner i bortre Asien i det gamla Sovjetimperiet så småningom blev han intresserad av poesi och utvecklade en egen poetik. En poetik som färgades av att Brodsky var självlärd om man nu kan tala om att han var självlärd eftersom han besatt ett encyklopediskt vetande och som vuxen lärde han sig flera språk och erövrade engelskan som vore det ett nytt modersmål.
- Klart det kunde vara knaggligt med uttalet! Oxford ligger långt bort om man som Brodsky var förvisad av sovjetmyndigheterna till regionerna upp mot Archangelsk (femårig dom) vid Ishavet och engelskan lärts in med lexikon och vänners skänkta böcker. / _ _ _ / 1972 blev Joseph Brodsky förvisad för gott och kom att bosätta sig i New York. När han längtade hem besökte han Venedig, ofta i november, för att uppleva den rätta stämningen av sitt Sankt Piter. I Venedig är han också begravd.
Den gamla staden Piter
på folkets sidor sliter
Kistalight har hittat fram till en riktigt rolig smått besatt ung författare, Elif Batuman, som gillar rysk litteratur och är en riktig hejare i ämnet. Fyndet, Besatta Äventyr med ryska böcker och människor som läser dem, gjordes på Kista bibliotek. Ett kapitel i de Besatta handlar om Sankt Petersburg Ett hus av is och är ett resereportage, essä, och historieskildring av staden.
Mycket läsvärt och kan gott läggas till den läsvärda litteraturen om Sankt Piter.
To b e continued...Baby it´s cold outside but worth it Kistalight skapar en del två av Baby it´s cold outside S:t Petersburg medan vi tipsar om vårt eget äventyr (etisk turism om politisk repression under Sovjettiden) i Sankt Petersburg från början av 2000-talet som finns att ladda ned alldeles gratis som ett resereportage. Där du även kan ta dig en liten flygtur tillsammans med Putin och ett antal tama tranor AVS Sankt Petersburg
Baby it´s cold outside but worth it in S:t Petersburg
Sankt Petersburgs tennisturnering Ladies Trophy är över och vinnaren blev (spelas under söndagen den 3 februari).
Vann till slut gjorde Kiki Bertens från Nederländerna en tennistjej med luriga stobbollar (med knorr) bland alla hårt slående ryska amazoner och slaviska fysiska fenomen.
Kistalight är klar med sin räta linjens ekvation (se förra bloggen) för Celsius grader som en funktion av Fahrenheit (fucking freezing) med de rätta koordinaterna från februari i Sankt Piter.
Den gamla staden Piter
på folkets sidor sliter
Är du intresserad av historia är S.t Petersburg staden för dig.
Så här i klimatförändringarnas tider kan man fundera på hur det ska gå för staden?
När Peter den Store hade erövrat fästningen Nyen med handelsplats 1703 från den svenska stormakten och dess konung (Karl den XII) bestämde han sig för att på platsen anlägga en ny kejserlig huvudstad i Ryssland .
Fanns det då några rådgivare (forskare eller tekniker liksom) kan man fråga sig angående den hurtiga idén om att anlägga en kejserlig stad mitt i ett deltaland (träsk) med dimmor och moskiter?
En plats där översvämningar var vardag när Neva svämmade över när isen smälte i vårfloden som kom från Ladoga . En källa som är en av Europas största insjöar med betydande vattenmängder.
Dessutom låg orten längst in i den Finska Viken där det var svinkallt, frusen vinter, si så där fem månader om året!
Peter den Store ville modernisera det efterblivna Ryssland som ett led i den utvecklingen skulle kejsarstaden S:t Petersburg anläggas vidare skulle staden bli ett fönster mot väst, Östersjön och Europa. Förebilden var Amsterdam med sina kanaler och floder och möjligen inspirerade även Venedig som var en stadsstat med sjöfart och berömd för sin lagun med öar och kanaler.
Kartan eller landskapet?
Verkligheten eller visionen?
Hur som helst det grymma projektet genomfördes med hjälp av svenska krigs och straffångar, ryska livegna bönder och soldater som fick dika ur träsk, gräva kanaler, jämna ut terrängen, driva ned ekpålar för grunderna till husen och palatsen. Brister på redskap, grymheter hos byggherrarna, utmattning och sjukdomar lär ha gjort bygget till en fruktansvärd arbetsplats att jämföras med en krigsskådeplats där över sjuhundra tusen människor fick sätta livet till allt enligt historikern Kjlutlevskij berättar Elif Batuman i sin bok Besatta.
En stad som växer fram organiskt över tid från kanske fångst och handelsplats till en större by sedan stad med organisation av politiskt styre, religion, kunskap och militär och rent av blir en stadsstat får en mer naturlig relation till sin plats än en stad som anläggs som en hårdhänd ide eller ett projekt. Här kan man säga att Peter den Stores stad kom att spegla sig i makt och rikedom men frånvaron av en organiska tillväxt gör att staden också kan upplevas som en kuliss, den berömda Potemkinkulissen kanske, en viss tomhet och om Piter har en karaktär så ligger narcissismen nära.
En spegel för överheten!
Ödsligheten bortom paradgatorna, Nevskij Prospekt, kejsarboningen Vinterpalatset, fylldes så småningom med institutioner Universitetet, ämbetsverk med tjänstemän och de rika ryska furstarnas palats längs Fontankakanalen.
Visst blev det till slut en stad av Peter den Stores vision, staden växte bortom maktens centrum, folk bosatte sig på öarna i deltat och Piter befolkades av människor från landsbygden, fattiga och livegna bönder som blivit fria, hantverkare och köpmän som idkade handel, en medelklass av tjänstemän kring de kejserliga institutionerna, lärare och forskare kring universiteten och Peter den Stores fönster mot Europa öppnade upp för byggare, arkitekter och businessmän från Europa (Tyskland, Nederländerna och Italien) även svenskar och svenska företag (Nobel t ex) hittade vägen till Piter.
Två symboler är viktiga för att tolka myten om Sankt Petersburg (grundbultar) den ena är Falconets stora monument av Peter den Store, 1782, där han sitter på en stegrande häst som ser ut att hoppa från en klippa direkt ut i Neva.
Något i den skulpturala balansen där som inte stämmer!
Skulpturen tolkades i en dikt av Pusjkin 1824 Bronsryttaren. En dikt som förmedlar naturens hämnd på tsaren. Diktens huvudperson Jevgenij förbannar tsaren, som låtit en stad växa upp ur havet, vid den stora översvämningen 1824. Bronsryttaren på sin klippa kastar sig då ned från sin piedestal och jagar den stackars tjänstemannen J längs gator och kanaler och som bokstavligen förlorar förståndet.
En mycket rysk (Piter) historia!
It´s something in the air!
Det är någonting i luften här i Piter!
Kanske något av en galenskap lurar bortom kanalerna och vattenspeglarna?
Undrar också om inte dagens terrorism har en del av sina rötter här?
En terrorkultur före globalisering, digitalisering och moderniteten växte fram hos radikala (ofta) studenter från medelklassen i det ryska samhället speciellt i storstäderna Moskva och Sankt Petersburg. De kallades nihilister och narodniker och trodde på idéer om att terror behövdes för att störta makten speciellt tsaren och att folket skulle ta över. Idéer som sedan Lenin utvecklade i sin tes om proletariatets diktatur och sin tolkning av marxismen. I romaner av Turgenev, Tolstoj och Dostojevskij vimlar nihilister och anarkister förbi som mörka stråk i samhällsskildringen. I Andre Belyjs modernistiska roman Petersburg blir en terrorist tvungen att döda sin egen far med hjälp av en tidsinställd bomb gömd i en antropomorfisk (sic!) sardinburk kallad Pepp Peppovitj Pepp allt enligt den begåvade Rysslandskännaren Elif Batuman.
Alexander den II 1855 - 1881 var en tsar som levde farligt, mycket farligt, under narodnikernas hot. Han överlevde ett antal attentat men i mars 1881 föll han offer för en bomb vid Katarinakanalen inte långt från Vinterpalatset. Ironiskt nog var Alexander den II en av Tsarrysslands mer reformvänliga kejsare han avskaffade livegenskapen hos bönderna och han skulle ha undertecknat fler reformer som skulle ha främjat utvecklingen av demokratin några dagar efter attentatet.
Är du filosofiskt lagd kanske du funderar på hur samhället skulle ha blivit om Alexander den II fått leva och genomföra sina reformer i Ryssland. Istället blev det en hårdhänt regim, Alexander den III, som tog över och en utveckling som ledde landet in i ww1 och den Ryska revolutionen.
Vill du läsa ett av 1900-talets mest berömda och kanske mest lysande reportage?
Då ska du läsa John Reeds Tio dagar som skakade världen!
Det är ett reportage med stor närvaro!
Du får följa de dramatiska dagarna under Rysslands oktoberrevolution 1917, alla turerna med soldat, bonde och arbetarråd, den provisoriska regeringens fall, Lenin dyker upp på scenen, massmötenas resolutioner, Vinterpalatset (skräpigt) efter stormningen, känslan av besatt och hänförd stämning.
Allt utan så mycket distans och ibland så slår den kommunistiska retoriken igenom; bourgeoisins bepansrade näve som försökte krossa revolutionen!
Frågan är om inte huvudstaden Petrograd (staden byter namn under ww1 för att inte låta så tysk) är det lysande reportagets huvudperson.
Sankt Petersburg, Petrograd senare Leningrad som centrum för en av 1900-talets stora historiska händelser!
Fina förord till boken Tio dagar som skakade världen (svenska versionen 1967 och 1975) av i tur och ordning JOLO (svenska reporterlegenden som blev expert på www1) som hyllar reportaget, ett av dem du ska läsa om du vill bli journalist, och ingen mindre än Vladimir Lenin och slutligen John Reed själv.
I AVS ... ovan från början av 2000-talet besökte vi även en skola i S,t Petersburg nära Smolniinstitutet där vi pratade med elever och lärare. Det finns djupa bildningstraditioner i S:t Petersburg. Här finns högskolor som trots dålig ekonomi och nedskärningar i Putins Ryssland ligger långt framme. Tekniska högskolan och S:t Petersburgs universitet har vid flera tillfällen vunnit VM i programmering. En riktig datahacker finner du ofta från S.t Petersburg.
Ett sätt att få jobb!
Finns det då någonting i dag, something in the air, i vår vackra stad Sankt Peter?
Är kreativiteten eller galenskapen fortfarande närvarande i Piter?
Ja åtminstone finns det trollfabriker för fattiga studenter med en smula datakunskaper, berättartalang eller varför inte hackertalanger som kan komma till uttryck i fejkade tweets och bluffinlägg på Facebook. Nättroll alltså som både underblåser social oro, jobbar med rysk propaganda och försöker påverka val i världen via sociala medier.
Kanske och inte bara kanske har dessa troll påverkat och påskyndat, både Brexit och Trumps överraskande väg till att bli folkvald president i USA.
Då pratar (snackar) vi om en mycket tung aktör i världspolitiken!
Hur har påverkan sett ut från trollen i Ungern, Polen och Italien och andra länder där populistiska partier har stort inflytande kan man också fråga sig.
Slika trollerier är naturligtvis lättare att driva i en autokrati, så där någonstans mellan demokrati och diktatur, om man som regim har ambitionen att vara en aktör i världspolitiken!
Finns det dessutom även en uppsättning av tekniska troll som hanterar bootar, botnets, Ddos-anfall som kan överbelasta servrar, och Twitterrobotar för hatkampanjer styrda av flinka administrativa trollstudenter (nu snackar vi kriminalitet och brott mot företag, instititioner och rättsstater) för att bli en stark aktör i det politiska spelet mellan Ryssland och omvärlden.
Tjaa. då är vi i Piter, S:t Petersburg, där du kan finna en datahacker!
Ett sätt att få jobb!
En rättsprocess som givit henne rätt där hon får ett symboliskt skadestånd på en rubel men trollfabriken fortsätter sin verksamhet (Svt 18/12 -17).
Ljudmila tycker sig ändå ha uppnått sitt huvudsyfte med processen genom att bevisa att troll finns.
Jag ett internettroll, driver en rättsprocess, får rätt, alltså finns jag!
Den gamla staden Piter
på folkets sidor sliter
Staden som skapades i ett deltaland (myggor och dimma) på ogästvänlig breddgrad, frambringade världslitteratur, sett tsarväldet falla, upplevt en osannolik historisk revolution, genomlidit sovjetväldet och Stalins utrensningar och en av andra världskrigets värsta belägringar. Men också glädjen över att ha besegrat Nazityskland i det Stora Fosterländska kriget, fått sitt namn tillbaka (identitet) och blivit berömd (ryktbart) för sina trollfabriker.
Kistalight har en gammal bild från 2000-talets början från firandet av fredsdagen för ww2 i S:t Petersburg. Det stora fosterländska krigets heliga dag 9 maj, på en överlevande och hjälte prydd med ett antal hedersmedaljer och still going strong. Några finns kanske ännu i livet och de är dom bland många andra av S:t Petersburgs vanliga invånare som är stadens hjältar. Eftersom det inte går just nu att få fram en bild på min överlevande hjälte, snäll gammal vithårig farbror med käpp, med kavajen fylld med ordnar, lägger jag istället in en bild på min andre hjälte från Piter.
Josip Brodskij, Samizdatpoet från Piter, betydligt tuffare än att vara indieförfattare på Kistalight och försvinna i internetvärldens brus, här gällde underjordiska publikationer, ofta som stenciler eller handskrifter som spreds utanför statens kontroll och den politisk korrekta (pk) stilen som hörde kommunistpartiet till. Brodskij gick sin egen knaggliga väg, hoppade av skolan (inte lätt att vara ung judisk pojke i 1950-talets Leningrad) åkte på geologiexpeditioner i Asien, blev förvisad i norr ovanför polcirkeln, Archangelsk, och drabbades litterärt av (sic!) W H Audens poesi genom tillsända böcker av vänner.
Vilket formade honom som poet när han kom tillbaka till Leningrad.
Nedan Joseph Brodsky (ryska Josip Brodskij) som tvingades lämna staden och Ryssland och gå i exil 1972 32 år gammal.
Brodsky som skrivit utmärkta essäer om resor, städer och poesi. I den självbiografiska biten Ett och ett halvt rum från Att behaga en skugga anser han att Leningrad under Sovjettiden mer blev ett fönster mot det väldiga Sovjetimperiet (i dag Ryssland) än mot Europa.
Genom att staden ligger där på randen till den väldiga ryska kontinenten.
Ett faktum som kanske gäller än i dag?!
Ska du få syn på Ryssland kolla vad som sker i S.t Petersburg!
©Thommy Sjöberg
